Då va denna dagen här igen.. 7 år sen du gick bort. Tänk att de känns likadant fortfarande i hjärtat & magen denna dag. Ända skillnaden e väl att tårarna inte kommer lika lätt som dom gjorde förut, men i kroppen känns de lika hårt. Konstigt de där.. Men man lär sig att leva me de. Om sanningen ska fram så detta år hade ja inte ens koll på datumet fören prästen va här i eftermiddas och prata dop.. Då kom ja på att de va den 27.. Och ja tänkte på att snart e hans dag här när vi va på bröllopet den 24.. Tänk att tre barn, en karl & hemmet kan få en på så många andra tankar så man inte har nå koll på datumet.. Men han finns i mina tankar titt som tätt sen spelar de ingen roll va de e för datum för min älskade pappa bär ja alltid me mig i mitt hjärta.Hoppas du har de bra där du är pappa, för de är du värd.
Jag saknar dig fruktansvärt mycke och älskar dig av hela mitt hjärta.
Vila i frid ♥
